Ekonomisk arbetsgivare och beskattning – Vad gäller?

Vid årsskiftet trädde regelverket kring ekonomisk arbetsgivare i kraft. Vem som är den ekonomiska arbetsgivaren blir numera avgörande för om man som anställd ska beskattas i Sverige.

Ekonomisk arbetsgivare är den som är uppdragsgivare vid uthyrning av arbetskraft. Personer som stationeras av sina utländska arbetsgivare för att arbeta i Sverige och utför arbete åt en svensk ekonomisk arbetsgivare beskattas här redan från sin första arbetsdag. Den ekonomiska arbetsgivaren är den som bär kostnaden samt drar nytta av den anställdes arbete. Detta gäller även om vederbörandes lön utbetalas av den utländska arbetsgivaren.

För att bedöma huruvida en uppdragsgivare är ekonomisk arbetsgivare eller inte, utgår man från följande frågeställningar:

• Vem som har behörighet att instruera arbetstagaren om det sätt som arbetet ska utföras på.
• Vem som disponerar, kontrollerar och har ansvar för platsen där arbetet utförs.
• Om arbetstagarens ersättning faktureras direkt från den formella arbetsgivaren till företaget där arbetet utförs eller inte.
• Vem som ställer arbetsredskap och material till förfogande för arbetstagaren.
• Vem som bestämmer antalet arbetstagare och de kvalifikationer som arbetstagarna ska ha.
• Vem som väljer ut de arbetstagare som ska utföra arbetet och att avsluta det uppdragsavtal som har slutits med arbetstagaren.
• Vem som har rätt att införa disciplinära sanktioner som rör arbetstagarens arbete.
• Vem som beslutar om semester och arbetsschema för arbetstagaren.

Hur man beskattas beror därmed på vem man utför arbete åt och inte vem som betalar ut lönen. Det blir en beskattning med 25 procent skatt enligt lagen om statlig inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK) och medför att de anställda ska rapporteras i AGI. Skatteverket ska sedan skicka ut besked om SINK-skatt till den anställde.

Arbete i Sverige som utförs i mer än 15 dagar i följd överskrider den så kallade 15-dagarsgränsen även om arbetet förläggs över ett årsskifte. Om 15-dagarsgränsen överskrids måste en bedömning göras om vem som är den ekonomiska arbetsgivaren

Om arbetet i Sverige sammanlagt inte överstiger 45 dagar under ett kalenderår undantas också den anställde från beskattning. När 45-dagarsgränsen överskrids ska man ta ställning till vem som är den ekonomiske arbetsgivaren, men bara för de dagar som överstiger denna gräns. Om arbete som överstiger 15-dagarsgränsen ska inte räknas med vid bedömningen av 45-dagarsgränsen. Vid beräkningen av antalet dagar ska bara arbetsdagar räknas med vilket innebär att lediga dagar som tillbringas i Sverige till exempel under en helg inte ska räknas. Det är en skillnad mot beräkningen av dagar enligt 183-dagarsregeln som tar sikte på samtliga vistelsedagar. Eftersom undantaget gäller arbetsdagar så påverkar ett avbrott i vistelsen i Sverige bedömningen bara om arbete också utförs i utlandet under avbrottet.