Avtalsrörelsen åter igång

Efter att industrin satt normen för lönenivåerna i kollektivavtalen fortsätter förhandlingarna för övriga branscher vars avtal löper ut under 2020. Nu följer nya villkor för merparten av de svenska arbetsgivarna och närmare tre miljoner anställda omfattas.

Sedan avtalsrörelsen 1998 har industrin haft en lönenormerande roll för arbetsmarknaden. Som den bransch som främst konkurrerar med andra länder blir detta vägledande för avtal i andra branscher. De villkor som industrins parter kommer överens om fungerar som ett kostnadstak, det så kallade märket, för löneutvecklingen även inom andra branscher. De parter som tecknat industriavtalet (åtta arbetsgivarorganisationer och fem fackliga organisationer) tecknar tillsammans 57 avtal som omfattar cirka 500 000 anställda. I Industriavtalet ingår också ett antal branschorganisationer som inte tecknar kollektivavtal.

Startskottet för avtalsrörelsen 2020 blev den 20 december 2019, när industrins parter växlade sina avtalskrav. Förhandlingarna satte därefter igång efter nyår och sedan hade man fram till den 31 mars 2020 att komma överens. Så kom coronaviruset och partnerna valde att skjuta upp förhandlingarna. Avtalen förlängdes, prolongerades, fram till den 31 oktober. Efter förhandlingar blev märket satt och den 1 november var parterna var överens om de nya villkoren.

Innan coronomin spekulerades det i korta avtalsperioder om ett år, något som nu inte blev fallet för industriavtalet. Industriavtalet innehåller löneökningar om 5 procent över 29 månader. Det innebär att avtalen löper fram till 31 mars 2023. Parterna inom industrin har kommit överens om att det inte ska bli någon retroaktivitet från 1 april i år. Avtalet innehåller även en ökad avsättning till flexpension om 0,4 procent. vilket ger ett totalt avtalsvärde på 5,4 procent. Efter att Industriavtalet kom på plats har flera avtal slutits. Ett av dessa större avtal är det mellan SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, och Kommunal, som till skillnad mot industriavtalet inkluderar retroaktivitet från 1 april. Det finns även branscher där parterna är långt ifrån varandra. Inom handels finns ett strejkvarsel som kan realiseras den 13 november och inom livsmedelsbranschens drogs nyligen ett varsel om stridsåtgärder som skulle ha brutit ut den 9 november tillbaka.

När avtalen är påskrivna är det dags att omsätta överenskomna regleringar till praktik och säkerställa att alla delar av avtalet följs. Alla berörda, det vill säga både arbetsgivare och anställda, ska få information, till exempel ska lokala löneförhandlingar genomföras och andra delar av avtalet kan behöva anpassas lokalt där den möjligheten finns.

De företag som inte är bundna av kollektivavtal behöver i formell mening inte använda den modell för lönerevisioner som föreskrivs i kollektivavtalen. Många av dessa företag väljer ändå att följa avtalets nivåer gällande löneökningar, pensioner och andra villkor. Att försöka hålla sig uppdaterad kring kollektivavtalet i aktuell bransch ger bra förutsättningar för bra lönerevision inom företagen.



Nya bud för samfälligheter som inte är skattskyldiga för moms

I februari meddelade Högsta förvaltningsdomstolen att samfällighetsföreningar inte ska ta ut moms på bidrag som föreningen tar ut från sina medlemmar. Avgörandet överensstämmer inte med …

Kontrollera uppgifterna i din deklaration

Snart är deklarationsracet i gång för privatpersoner. Inkomstdeklarationen ska vara inlämnad senast den 2 maj. I den här artikeln tar vi upp vikten av att kontrollera sina uppgifter och …

Vd och grundare Malin Bergman: ”Tro på din idé”

Kvinnors företagande är viktigt för att främja företagsamhet och konkurrenskraft i Sverige. Trots det är det fortfarande färre kvinnor än män som driver företag. Varför är det så och …

Deklarationstidpunkter för aktiebolag under 2024

Dags att fokusera på när aktiebolag ska lämna in inkomstdeklarationen och betala kvarskatt 2024. Inlämning av deklarationen  För aktiebolag kan inlämningstidpunkten för …

K10 eller K12 – vilken blankett ska man använda?

K10 och K12 är två blanketter som är starkt förknippade med deklarationen för ägare till fåmansföretag. Men när ska man använda vilken blankett när man har sålt en andel eller fått …

Snart kan företagare slippa krånglig kvittohantering

Efter många års utredning finns nu ett konkret förslag från regeringen att företagare inte längre behöver spara kvitton och fakturor i pappersformat – så länge de sparas i digital …

KU-dags!

De allra flesta arbetsgivare och uppgiftslämnare rapporterar idag arbetsgivardeklaration med individuppgifter (AGI). Den finns dock fortfarande tillfällen när kontrolluppgifter ska lämnas. …

Samverkan gör AGI till vapen mot fusk

Införandet av AGI, Arbetsgivardeklaration på individnivå, är en av de största förändringar av lönehanteringen som Srf Lönsam arbetat fram tillsammans med Skatteverket. Nu föreslås att …

Deklarera – viktiga datum att ha koll på för dig som privatperson!

Nytt år och snart dags att deklarera inkomster för 2023. Här lyfter vi några viktiga datum för fysiska personer att ha koll på under 2024. Flera datum för betalning av kvarskatt  …

Srf konsulterna tipsar: Ny ansökningsperiod för återbetalning av skatt i jordbruk och skogsbruk 

Från och med 1 januari 2024 ska ansökningar för återbetalning av skatt på bränsle som förbrukas i jordbruk, skogsbruk och vattenbruk göras kvartalsvis. Samtidigt höjs det totala …

Senaste nytt