Corona och sjukskrivningar

I samband med sjukdom förväntas den anställde att styrka frånvaron med ett läkarintyg. Detta för att vara berättigad till den sjuklön som arbetsgivaren är skyldig att betala. På grund av pandemin har detta tillfälligt ändrats. Intyg av läkare eller tandläkare behövs inte under sjuklöneperioden.

När en anställd blir sjuk har arbetsgivaren en skyldighet att betala ut sjuklön. Det är dag 1-14 som ingår i det som kallas för sjuklöneperioden. Under sjuklöneperioden har den anställde en skyldighet att på den 8e dagen styrka sin sjukfrånvaro med läkarintyg. Pandemin har fått regeringen att beslutat om ett slopa krav på läkarintyg under sjuklöneperioden. Anledning är att avlasta sjukvården och underlätta för allmänheten med anledning av den svåra situation som samhället nu befinner sig i. Det slopade kravet gäller fram till och med den 30 april 2021 men kan förlängas.

Om sjukskrivningen fortsätter tar Försäkringskassan över ansvaret för ersättning till den anställde när sjuklöneperioden är över och betalar ut sjukpenning. Försäkringskassans ordinarie regler är att begära läkarintyg från dag 15 vid sjukskrivning men även det kravet på läkarintyg har skjutits fram. Sammanfattningsvis  behövs inget läkarintyg lämnas in förrän dag 22 i frånvaroperioden. Sedan tidigare finns beslut om att det inte krävs intyg från sjuksköterska eller läkare för sjuka barn vid dag åtta, utan först efter dag 21. Detta gäller till och med 30 april 2021. Om det däremot är frånvaro som beror på att den anställde själv är smittad, eller bor tillsammans med någon som är smittad, behövs fortfarande ett läkarintyg från första dagen för att få smittbärarpenning från Försäkringskassan.

Den anställde anmäler sin frånvaro den första sjukdagen till arbetsgivaren. Istället för sjukavdrag och sjuklön görs ett karensavdrag som motsvarar ett genomsnittligt avdrag för den arbetsdagen. Vanligtvis medför därmed den första sjukdagen ett lönebortfall. Under pandemin har regeringen beslutat om tillfälliga regler så att den anställde kan få ersättning för det lönebortfallet. Den anställde kan ansöka om ersättning för karensavdraget hos Försäkringskassan, men är inget krav. Från och med 1 januari 2021 är ersättningen till 810 kronor före skatt, så lönebortfallet kanske inte helt täcks för den anställde. Det gäller karensavdrag som görs på lönen från och med den 1 januari 2021. Som många andra åtgärder beslutas det vartefter hur länge de tillfälliga reglerna ska gälla. I dagsläget gäller beslutet fram till och med den 30 april 2021. Det är den anställde som har den kontakten med Försäkringskassan så arbetsgivaren behöver inte göra något. Ersättning till egenföretagare för de 14 första karensdagarna förlängs också till och med den 30 april 2021.

För alla arbetsgivare i Sverige finns ett skydd mot höga sjuklönekostnader. Skyddet innebär att arbetsgivare kan få ersättning för sjuklönekostnader om de är särskilt höga. Den möjligheten förlängs också till och med den 30 april 2021.



Omfördela skattereduktioner i inkomstdeklarationen

En skattereduktion minskar den skatt som en fysisk person ska betala. Det innebär att man behöver betala tillräckligt med skatt för att kunna tillgodoräkna sig en skattereduktion. Vissa …

Vad kommer Skatteverket att kontrollera i år?

Nyligen öppnades möjligheten att deklarera digitalt (19 mars) och Skatteverket har också informerat vad myndigheten kommer att granska i år när det gäller privatpersoners deklarationer. I …

Så kan företagaren motverka penningtvätt

Penningtvätt är ett globalt problem som bland annat innebär att företag används för att tvätta illegalt intjänade pengar. Victoria Müller, kvalitetsrådgivare på branschorganisationen …

Jens Nylander: ”Noggrannare leverantörskontroller kan förhindra ekonomisk brottslighet”

De kriminella blir allt mer raffinerade och allt fler företagare vittnar om att de utsätts för bedrägerier. I denna verklighet blir det allt viktigare för företagare att inte bara känna …

Så kan du jämna ut företagets resultat med skattemässiga dispositioner

När en enskild näringsidkare vill jämna ut det skattemässiga resultatet finns det tre olika skattemässiga dispositioner att använda sig av: avsättning till periodiseringsfond respektive …

Nya bud för samfälligheter som inte är skattskyldiga för moms

I februari meddelade Högsta förvaltningsdomstolen att samfällighetsföreningar inte ska ta ut moms på bidrag som föreningen tar ut från sina medlemmar. Avgörandet överensstämmer inte med …

Kontrollera uppgifterna i din deklaration

Snart är deklarationsracet i gång för privatpersoner. Inkomstdeklarationen ska vara inlämnad senast den 2 maj. I den här artikeln tar vi upp vikten av att kontrollera sina uppgifter och …

Deklarationstidpunkter för aktiebolag under 2024

Dags att fokusera på när aktiebolag ska lämna in inkomstdeklarationen och betala kvarskatt 2024. Inlämning av deklarationen  För aktiebolag kan inlämningstidpunkten för …

Vd och grundare Malin Bergman: ”Tro på din idé”

Kvinnors företagande är viktigt för att främja företagsamhet och konkurrenskraft i Sverige. Trots det är det fortfarande färre kvinnor än män som driver företag. Varför är det så och …

K10 eller K12 – vilken blankett ska man använda?

K10 och K12 är två blanketter som är starkt förknippade med deklarationen för ägare till fåmansföretag. Men när ska man använda vilken blankett när man har sålt en andel eller fått …

Senaste nytt